Advanced footwear technology i distanslöpning – resultatet efter 10 år av skoutveckling

Hur mycket snabbare blir du egentligen av ett par superskor – och varför? Ett expertuttalande, publicerat i november 2026 i European Journal of Sport Science, sammanfattar forskningen kring ett decennium av skoutveckling, det som kallas advanced footwear technology (AFT) inom medel- och långdistanslöpning. Huvudbudskapet är att skorna sänker energikostnaden med ungefär 2–4 % och ger 1–3 % bättre prestation. Men lika intressant är det som forskarna fortfarande inte kan förklara, och det påverkar hur du bör tänka när du väljer sko.

Vad räknas som AFT – och varför spelar det roll?

Begreppet AFT används om skor som kombinerar fyra egenskaper: en mellansula av skum som är både mycket följsam (den trycks ihop lätt) och resilient, alltså lämnar tillbaka en stor del av energin; ett inbyggt, böjt styvhetselement, oftast en platta; låg vikt; och en rocker-form, det vill säga en sula som är krökt i längsled så att foten rullar fram [1].

Varför ska du bry dig om en definition? För att effekten verkar sitta i kombinationen, inte i en enskild del. En sko med karbonplatta men gammaldags skum är inte samma sak som en sko där allt samverkar.

• Skummet: mjukt nog att trycka ihop, studsigt nog att ge tillbaka energi.
• Plattan: ger böjstyvhet i längsled.
• Formen: krökt sula som hjälper avrullningen.
• Vikten: trots tjock sula ska skon vara lätt.

Vad forskarna vet – och vad de inte vet

Det säkraste fyndet är effekten på löpekonomin. Forskarna beskriver förbättringarna som robusta: en metabol besparing på ungefär 2–4 % och en prestationsförbättring på ungefär 1–3 % [1]. Att prestationsvinsten är mindre än besparingen är väntat – en viss procent lägre syreförbrukning översätts inte rakt av till lika många procent snabbare tid.

Svårare är frågan om varför det fungerar. Där talar forskarna om sannolika förklaringar snarare än bevisade. De delar in dem i akuta mekanismer, som verkar direkt när du har skon på dig, och möjliga långsiktiga mekanismer, som skulle kunna uppstå efter en tids användning [1]. De akuta förklaringarna är i korthet:

• Energiåtervinning: skummet gör mer positivt arbete, så musklerna behöver producera mindre kraft.
• Följsam mellansula: den mjuka sulan tar hand om en del av de mekaniska kraven, vilket kan minska muskelkraften som krävs.
• Platta och form: högre böjstyvhet och krökt geometri kopplas till bättre mekanisk verkningsgrad.
• Samspel: egenskaperna verkar förstärka varandra, snarare än att bara läggas ihop.

De långsiktiga mekanismerna nämns bara som en möjlighet – forskarna skriver själva "möjligen". Vi vet alltså ganska väl att skorna sparar energi, men inte exakt hur fördelningen mellan skum, platta och form ser ut, eller om kroppen anpassar sig över tid.

Vad betyder det för dig som löpare?

Siffrorna är medelvärden från landsväg och bana. Utanför asfalten blir bilden mer blygsam. I en fältstudie lät Joubert och Sanders åtta traillöpare springa 4 × 1 500 m i terräng i 50 km-tävlingsfart, omväxlande i en trailsko med AFT och en kontrollsko [2]. Syreförbrukningen mättes med bärbar utrustning. AFT-skon gav en förbättring av löpekonomin på 1,1 ± 1,1 % (219,5 jämfört med 221,9 ml/kg/km) i ett snittempo runt 11,5 km/h. Skillnaden var statistiskt signifikant, men mindre än vad som rapporterats för landsvägsskor – och spridningen visar att vissa löpare knappt fick någon effekt alls.

Mer är alltså inte alltid bättre. Några saker att ha med sig:

• Individuella skillnader: ett snitt på 2–4 % betyder inte att just du får 3 %. Testa själv, gärna i det tempo du tänker tävla i.
• Underlaget: på asfalt verkar vinsten störst, i terräng mindre.
• Mät det du kan: klockor som visar löpeffekt ger en grov bild av hur "dyrt" ditt steg är – läs mer om wattmätning vid löpning. Jämför samma runda i olika skor och logga det i någon av löparapparna vi använder.
• Vardagspassen: det mesta av träningen sker i lugnt tempo, se vår guide om att springa långsamt. Studierna handlar om tävlingsfart, så där är superskons nytta mer oklar.

Jag springer mycket i terräng själv, så trailsiffrorna är de jag tittar mest på: skillnaden finns, men den är inte i närheten av vad marknadsföringen ibland antyder.