Gubbvad: Symptom vid löpning, orsaker och behandling
Gubbvad är ett begrepp som används i folkmun, men det är inte en officiell medicinsk diagnos. Det är muskelbristningar i vaden som kan upplevas som akut hugg och kan komma efter snabb löpning. Det är inte bara gubbar som drabbas av detta, även gummor kan drabbas och inte ens yngre medelålders löpare går säkra för gubbvader.
Gubbvad kan drabba löpare i alla åldrar, inte bara äldre.
Orsaker till gubbvad: Varför uppstår det?
Det finns flera tänkbara orsaker till gubbvad, bland annat försämrad cirkulation i underkroppen, överbelastning och en för snabb ökning av träningsintensiteten efter ett uppehåll.
Kanske är det just det senare som passar in på gubbarna som fått för sig att löpträna igen i tron om att kroppen fortfarande är ung och vältränad. Vadmusklerna är helt enkelt inte i form för att springa som de gjorde en gång i tiden.
Löpning är inte den enda aktiviteten där denna typ av muskelbristningar och krampkänsla kan uppstå. Alla sporter där man gör ruscher och snabba riktningsförändringar utgör en risk. Tennis, rugby, badminton och innebandy är också sporter där muskelbristning i vaderna förekommer ofta.
Forskning visar att ålder och tidigare vadmuskelskador är de största riskfaktorerna för att få nya skador i vadmuskeln (1).
Behandling av gubbvad: Fokusera på grundorsaken
Gubbvad är inte en fastställd diagnos, utan snarare ett samlingsnamn för ett symptom. Därför är det viktigt att den behandling och rehabilitering som sätts in fokuserar på orsaken. Den allra enklaste åtgärden är att undvika det som gör ont och träna nånting annat tills det har läkt ut av sig själv.
Vanligaste orsaken är en muskelbristning i gastrocnemius (cirka 2/3 av alla fall). Ungefär 20% av gubbvaderna beror på en bindvävsskada mellan soleus och gastrocnemius.
Du kan få en muskelbristning om du till exempel har tränat för hårt eller om du gör en plötslig rörelse (2).
Tvärmassage
Tvärmassage är en teknik där terapeuten applicerar tryck och rörelse i en riktning tvärs mot muskelfibrerna. Detta kan hjälpa till att öka blodflödet till området, främja läkning och lindra smärta. Det kan också bidra till att lösa upp ärrvävnad som kan bildas efter en muskelskada.
Fasciamobilisering
Fasciamobilisering är en teknik för att sträcka och manipulera fascian runt vadmuskeln. Du kan utföra den med hjälp av en rundpinne eller en foam roller. Syftet är att lösa upp ärrvävnad, förbättra rörligheten och lindra smärtan.
Genom att rulla pinnen över muskeln kan du lindra spänningar och samtidigt öka blodflödet till området. Denna typ av fasciamobilisering med rundpinne kan vara till stor nytta vid gubbvad, för att främja muskelavslappning och påskynda läkningen.
Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling, eller extrakorporal stötvågsterapi (ESWT), är en behandlingsmetod som kan användas för att behandla kroniska muskel- och senproblem. Behandlingen fungerar genom att skicka akustiska vågor genom vävnaden, vilket kan hjälpa till att stimulera kroppens naturliga läkningsprocess.
Excentriska tåhävningar
Tåhävningar i en excentrisk rörelse (nedåtgående) är en typ av styrketräning där du utgår från tåposition och sänker hälen nedåt i en långsam och kontrollerad rörelse. Denna typ av träning kan hjälpa till att stärka vadmuskulaturen och minska risken för framtida skador. Du kan utföra den på platt underlag men får ännu längre rörelse i en trappa med halva foten på trappsteget och hälen utanför.
Masserar vadmusklerna med en foam roller sittandes på en matta
Tips för att undvika gubbvad under löpträning
Det är viktigt att gradvis öka intensiteten i löpträningen och inte pressa sig för hårt för snabbt. Om det var längesen du tränade är det bättre att ta korta, lätta turer i början och sedan trappa upp i lagom takt.
Detsamma gäller om du köper nya löparskor eller ändrar din löpteknik. Har du till exempel sprungit mycket med hälisättning och nu vill springa mer på framfoten, kanske i minimalistiska löparskor, gäller samma sak. Gubbvad är inte helt ovanligt som ett resultat av precis det här skiftet i löpteknik. Belastningen på vaderna är mycket större vid framfotsisättning än då hälen sätts ner först.
Det finns ingen bevisad medicinskt effekt av kompressionsstrumpor eller vadsleeves men många upplever att det känns skönt med såna på.
Referenser
1. Green, Brady, and Tania Pizzari. "Calf Muscle Strain Injuries in Sport: A Systematic Review of Risk Factors for Injury." British Journal of Sports Medicine, vol. 51, no. 16, 2017, pp. 1189-1194., doi:10.1136/bjsports-2016-097177, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28259848/, Besökt 2023-06-21.
2. "Muskelbristning." 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/olyckor--skador/skador-pa-armar-och-ben/muskelbristning/, Besökt 2023-06-21.