Plantar Fasciit: Symptom, Orsak & Behandling
Plantar Fasciit är ett av de vanligaste skälen till hälsmärta och orsakas av en inflammation i bindväven på fotens undersida. Smärtorna kan försvåra träning som löpning men också göra vardagslivet smärtfyllt. Om du misstänker att du har drabbats kan du kanske hitta någon åtgärd i denna artikel för att minska dina hälsmärtor.
Förekomsten av plantar fasciit ökar från medelåldern och särskilt hos dem som regelbundet tränar löpning eller andra aktiviteter med mycket fotarbete mot hårt underlag. Det kan finnas flera olika anledningar och vissa av de kan vi faktiskt ta kontroll över. Men låt oss först titta på hur plantarfascian hjälper oss när vi går och springer.
Plantarfascians anatomi och fysiologi
Plantar fascia är en tjock, fibrös bindvävsstruktur som löper längs fotens undersida. Den sträcker sig från hälbenet (calcaneus) fram till fotens framdel nära tårna. Denna bindvävsplatta fungerar som en naturlig stötdämpare och spelar en viktig roll i att upprätthålla fotens bågstruktur.
När vi går eller springer absorberar plantar fascia och frigör energi, vilket hjälper till med fotens biomekanik. Den assisterar även i att stabilisera foten under gång, och dämpar de krafter som annars skulle kunna leda till skador på fotens mjukare strukturer.
Fotens biomekanik är komplex. Varje gång vi tar ett steg, upplever foten en belastning som är flera gånger större än vår kroppsvikt. Plantar fascia tar en del av denna belastning, men när den belastningen blir för stor eller om den upprepas för ofta utan tillräcklig vila, kan det leda till små mikroskopiska skador. Dessa skador kan orsaka inflammation, vilket är den huvudsakliga orsaken till smärtan i plantar fasciit.
När plantar fascia utsätts för konstanta påfrestningar utan tillräcklig tid för återhämtning kan detta leda till kronisk inflammation och smärta. Samtidigt påverkas också den omgivande muskulaturen. Musklerna runt ankeln och under foten kan antingen bli för svaga eller för spända, vilket kan förvärra belastningen på plantar fascia.
Orsaker och faktorer som ökar risken för plantar fasciit
- Mekanisk överbelastning: Ökad belastning på foten under längre perioder, särskilt vid aktiviteter som löpning, hoppning eller stående arbete.
- Snabba förändringar i träningsintensitet eller duration: En plötslig ökning av träningsmängden eller introduktion av nya aktiviteter.
- Hårda underlag: Promenad eller löpning på hårda ytor som asfalt eller betong.
- Olämpliga skor: Skor utan ordentligt stöd eller med otillräcklig stötdämpning.
- Biomekaniska faktorer: Struktur och mekanik av foten, inklusive platta fötter, höga fotvalv eller överpronation.
- Övervikt: Extra kroppsvikt som leder till ökad belastning på plantar fascia.
- Ålder: Minskad elasticitet i vävnader med åldrande, med medelålders individer särskilt utsatta.
- Specifika yrken: Yrken som kräver mycket stående eller gående på hårda ytor, exempelvis lärare, fabriksarbetare eller vårdpersonal.
Symtom: smärta under hälen
Det mest framträdande symtomet av plantar fasciit är smärta vid hälens undersida. Denna smärta kan vara skarp och ofta värst på morgonen när man tar de första stegen. Med tiden kan smärtan bli mer dov och konstant.
Att plantarfascian går av är mycket ovanligt men den kan ruptera om det vill sig illa. Det sker då vid en plötslig händelse och inte som den smygande, tilltagande smärtan som inflammerad plantarfascia ger upphov till.
Personer som upplever en sådan ruptur rapporterar ofta en skarp smärta, ofta beskriven som en "piskande" känsla eller som att något har "bristat" eller "släppt" i foten. Detta kan följas av svullnad, blåmärken och en oförmåga att belasta foten fullt ut.
Diagnostik: undersökningar
Diagnostik av plantar fasciit baseras oftast på kliniska symptom och patientens sjukhistoria, men det finns också några kompletterande undersökningar som kan användas för att stödja diagnosen eller utesluta andra möjliga orsaker till hälsmärtan.
Läkaren kan utföra en fysisk undersökning där fotens struktur, funktion och rörlighet bedöms. Specifikt kommer läkaren att trycka på plantarfascian för att se om det utlöser smärta.
Bildundersökningar som kan användas vid diagnostik är röntgen eller ultraljud. Röntgen används för att utesluta andra orsaker till hälsmärtan eftersom ingen mjukvävnad ses. Ultraljud kan ge en bild av fascians tjocklek och eventuella inflammationer.
Differentialdiagnoser kan vara tarsaltunnelsyndrom, stressfrakturer i hälbenet eller inflammation i hälsenan.
Behandlingsmetoder
| Behandlingsmetod | Beskrivning |
|---|---|
| Konservativ behandling | Mest vanligt, inkluderar vila, isning, stretching och ibland ortopediska inlägg. |
| Fysioterapi | Specifika övningar och tekniker för att stärka fotens muskulatur och minska smärta. |
| Kirurgisk behandling | I sällsynta fall där konservativ behandling inte fungerar. |
Förebyggande åtgärder: Så undviker du att drabbas av plantar fasciit
En av de viktigaste åtgärderna är att investera i högkvalitativa, stödjande skor. Skor med lämplig stötdämpning och stöd för fotbågen kan avsevärt minska belastningen på plantar fascia. Detta är särskilt viktigt för dem som spenderar mycket tid stående eller gående under dagen. Det kan alltså vara dina vardagsskor som är problemet och inte löparskorna, så kolla över de skor du använder mycket.
För dem som redan har vissa fotproblem, som platta fötter eller höga fotvalv, kan specialgjorda ortopediska inlägg för hälen hjälpa till att korrigera fotens position och fördela belastningen jämnare.
Svenska företaget nsula från Olofström tillverkar ett särskilt skoinlägg för fotproblem som plantar fasciit. Ett dynamiskt hålfotsstöd får hålfotssenan att slappna av.
Regelbundna stretchövningar för foten, hälsenan och vadmusklerna kan öka flexibiliteten och minska spänningen på plantar fascia. Detta kan särskilt vara fördelaktigt efter fysisk aktivitet eller efter att ha vaknat på morgonen. Fascian kan masseras för att mjuka upp vävnaden, vilket många upplever minskar smärtan.
För dem som är aktiva i sport eller löpning, är det kritiskt att öka intensitet och varaktighet gradvis. Denna progressiva anpassning ger kroppen tid att anpassa sig och kan minska risken för skador. Om möjligt, undvik att gå eller springa på hårda ytor som betong. Om detta är oundvikligt, se till att använda löparskor med extra stötdämpning.
Att träna med plantar fasciit
Det går att fortsätta träna med inflammerad plantarfascia men du bör anpassa träningen för att minska belastningen. Du måste helt enkelt ge fascian tid att återhämta sig och att inflammationen ska lägga sig. Först därefter kan du öka på belastningen igen men under nya förutsättningar för annars kommer det tillbaka.