Knäskydd

Vanliga knäskador hos löpare

Knäleden består av många olika delar som upprätthåller ledens funktion. Alla dessa delar kan utsättas för slitage men också akuta skador. Överbelastning är den absolut vanligaste orsaken till smärtor i löparens knä.

Löparknä

Det mest kända fenomenet hos personer som löptränar är löparknät. Det uppträder som en smärta på utsidan av knät som kan sprida ut sig något uppåt längs låret. Den del av knäleden som är påverkad då är det så kallade IT-bandet (iliotibialbandet).

IT-bandet är en lång sena som går från höften och ner över utsidan av knäet och passerar där ett benutskott. Överbelastning kan skapa en irritation som ger smärta just där vid passagen över knäet och det gör ont i varje löpsteg. Det finns knäskydd speciellt framtagna för just löparknä men du bör jobba med förebyggande åtgärder och stretching.

I Vårdguidens videoklipp här ovanför ser du en enkel stretchövning som sträcker och förebygger löparknä.

Hopparknä (Schlatterknä)

Smärtan vid ett hopparknä sitter strax under knäskålen och beror på en irriterad patellarsena (knäskålssenan). Den drabbar oftare personer som utövar rörelser med kraftiga hopp och stötar, därav namnet.

Som löpare kan man drabbas av detta om man springer mycket i branta nerförsbackar. Utvecklingen av denna skada börjar ofta med att smärtan kommer efter träning för att sen gradvis komma under träning och bli värre tills rörelserna gör allt för ont för att fortsätta med löpning.

Lösningen är att försöka jobba aktivt med stärkande och balanserande övningar för knäleden. Beroende på graden av skada kan åtgärdsprogram se något olika ut. Vid mildare former av löparknä kan man kan köpa knäskydd med pelott som ger kompression och stabilisering. Men se bara skyddet som ett sätt att hålla igång, det är ingen långsiktig lösning utan du måste komma tillrätta med grundorsaken till problemet.

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)

Patellofemoralt smärtsyndrom, PFSS, är en smärta som känns framtill på knät. Det beror på en obalans i muskler och senor som ska stabilisera knät. Det kan göra att knät drar snett i olika rörelser.

Den som har PFSS brukar uppleva smärtan vid gående i trappor, huksittande och långvarigt sittande med böjda knän.

Behandling av PFSS brukar normalt involvera program för styrka och rörlighet kring knäleden. Det kan också vara aktuellt med en knäortos för att avlasta under tiden som muskulaturen runtomkring byggs upp.